by Salous


keywords:
Bookmark and Share



Front Back
Tentamensfrågor NEURO Del 4
163. Ange några viktiga kliniska symptom, förväntade fynd vid akut LP, agens samt behandling för: a. Serös meningit 2p: [s345]
Debut med virostecken: illamående, feber, ÖNH-symptom, Hv, nackstyv, måttlig feber, varierande allm-påv Monocytär pleocytos (alltså mestadels lymfocyter). Nästan inga polymorfkärniga celler Antiflogistika
b. Bakteriell meningit 2p
Hv, nackstyv, feber ( hög ) måttlig till svår allm-påv. Medvetandepåverkan, delirium, Septikemi/ sepsis Polynukleär pleocytos, sänkt glukoskvot, måttligt höjt spinalt protein AB: Ampicillin ( Dokta ) Cefotaxim ( Claforan )
c. Herpesencephalit 2p [s355]
Debut som vid serös meningit feber hv och ev nackstyvhet, Fokalneurologi, Generella kramper, Vakenhetssänkning, amnesi, peronlighetsförändring. Monocytär pleocytos . ( Nästan ) inga polymorfkärniga celler Aciklovir i högdos redan vid misstanke, antiflogistika Är nekrotiserande och vanligen lolkaliserad till temporalloberna, lesionerna kan anta en expansiv karaktär.
164. Behandlingsprinciper vid migrän: 2,5p [s438]
Vid attack 1,5p: Behandlingstrappa: 1) lättare analgetika (ASA/paracetamol) 2) NSAID + antiemetika 3) triptaner (serotoninagonist) Profylaktiskt 1p: Identifiera utlösande orsaker* (migrändagbok) , oselektiva beta-blockad Utlösande; Stress, vin, ost, choklad, menstruation, trötthet (spec efter stress), oregelbunden sömn, väderomslag, kraftiga ljustimuli,
165. a) Beskriv sjukdomsmekanismen bakom myastenia gravis 1p
Autoimmuna AK mot Ach-receptorn på motorändplattan
b) Vilka är de kliniska symptomen 2p
Muskulär uttröttbarhet med dygnsvariation Ögonmuskelpareser, ptos, dysartri, ” facies myotonika”
c) Utredning 2p
Klinisk undersökning med myastenistatus, Tensilontest Repetitiv stimulering på klin neurofys lab visar decrement.
d) Behandling 2p
Ach-esteras hämmare, ökar effekten hos befintligt Ach vid minskat antal receptorer. Thymektomi : sjukdomsdämpande. Steroider, iv. Immunoglobuliner, plasmaferes.
166. Du får på akutintaget in en medvetslös trafikskadad patient. Nämn några tecken som kan tala för att det rör sig om en ryggmärgsskada. 2p [s173,511]
Hypotoni + bradykardi orsakad av neurogen shock (sympaticuslesion), inverst andningsmönster dvs. bröstkorgen dras in vid inandning, areflexi, låg muskeltonus, ingen sfincter tonus, (pat , pat är rosig torr och varm om ej samtidig blödningschock föreligger)
167. Du får in en nyskadad ryggmärgsskada och märker att han saknar röresleförmåga i benen, händerna och handlederna men kan böja i armbågarna. Han har avsaknad av sensibilitet från bröstvårtenivå. Vilken neurologisk skadenivå har patienten? [s511]
C5-C6
Sahlgrenska kortasvars tentor Tenta 090227
1.) Du har fått ditt önskade sommarvikariat på neurologen. Redan på andra dagen får du ersätta jouren och handlägga ditt första strokefall. Ambulansen anländer med en 68 årig man som har hittats av sin dotter liggande på golvet i lägenheten. Han har ett waranbehandlat förmaksflimmer men har annars varit frisk. Nu är patienten RLS2. Efter en snabb undersökning skickar du patienten till CT. (Bilden visar: Lågattenuerat område höger hemisfär temporalt-frontalt. Ingen sidoförskjutning. Ev. begynnande ödem som pressar samman intilliggande ventrikel.) a) I vilket kärlområde ligger infarkten (0.5p)?
a cerebri media, höger
b) Rita in och benämn de andra kärlområden (1p).
a cerebri anterior och posterior.
c) Vilka patologiska statusfynd har du antagligen noterat (6x0.5)?
Neglect, nedsatt sensibilitet och motorik vä främst ansikte/arm men även ev ben, spasticitet vä, reflexer stegrade vä, hemianopsi vä. Ev personlighetssymtom.
d) Vilken behandling hade du kunnat överväga om patienten hade kommit in 2 timmar efter symtomdebut (2p)? Motivera ditt svar!
Trombolys. Mer infarkt ju längre tiden går och ökad risk för blödning ju längre tiden går. Dock står pat på Waran vilket är kontraindikation.
e) Du lägger in patienten på en strokeavdelning. Vilka parametrar får kontrolleras regelbundet (0.5x6)?
BT, puls, pox, NIHSS, temp, glukos, RLS, andning.
f) Varför kan det eventuellt bli aktuellt att kontakta neurokirurgjouren (1p)?
Pat tappar plötsligt medvetande och får vidgade pupiller som tecken på inklämning.
2) Nästa patient, som anländer med ambulans, är medvetslös och samarbetar därför inte vid undersökning. a) Nämn vilka tester du utför i samband med ditt neurologiska status (0.5 x 7):
RLS, pupiller, ögonbottnar, dolls eyes test, smärt-reaktion, pareser, senreflexer, babinskis tecken.
b) Vilka neurologiska diagnoser kan generellt vara orsak till medvetslöshet (5.5p)?
Hypoglykemi, intox, meningit/encefalit, subarach/intracerebral blödning, hjärnkontusion, anoxisk hjärnskada, hypotermi (ovanligt), koldioxidnarkos vid resp insuff (tex ALS, myasten kris mm). status epilepticus HUSK MIDAS
c) Du gör en CT utan kontrast och ser följande bild: (Kontrastuppladdande långsträckt område centralt, medialt höger hemisfär) Vilken diagnos får patienten (1p)?
Subarachblödning
d) Vad är antagligen orsak till denna (1p)?
Aneurysm
e) Du kontaktar neurokirurg jouren. Hur handlägger han/hon patienten (2p)
Intubering. Cyklokapron. CT-angio. Clips eller coil + embolisering. Sängläge, smärtstillning och Nimotrop (anti-vasospasm).
3) Nästa patient är en tid frisk 26 årig man som söker för pulserande huvudvärk (VAS8) som har kommit smygande och tilltagit successivt under cirka 8 timmar. Han är dessutom lätt illamående. Han har aldrig haft liknande besvär. Du undrar om detta skulle kunna vara ett första gångs migränanfall. 3a) Vilka symtom skulle kunna stärka den misstanken (0.5px4 )?
Ljus/ljudkänslighet, illamå/kräk, försämras av fysisk aktivitet, aura, måttligt/svårt.
3b) Vilka allvarliga differentialdiagnoser finns (0.5px6)?
Subarach, temporalisartrit, sinustrombos, meningit/herpesencefalit, tumör, Horton.
5) På VC konstaterar du hypertoni hos en 45-årig man. Han har fått diagnosen epilepsi , men är sedan många år anfallsfri med karbamazepin 200 mg x 2. Du sätter in hydroklortiazid 2.5 mg 1 tabl dagligen, och pat ska kontrollera BT hos distriktssköterskan månatligen. Fyra veckor senare söker patienten akut på jourcentralen pga förvirring, yrsel och huvudvärk som har successivt tilltagit. a) Vad misstänker du är orsaken (1p)?
Interaktion mellan ep-lm och hydroklortiaziden som har lett till hyponatremi.
b) Vilka undersökningar beställer du (2p)?
Koncentration av EP-lm. Elstatus.
c) Du passar på och fördjupa anamnesen med hjälp av patientens medföljande hustru. Det framkommer att pat erhöll epilepsi diagnosen för många år sedan när han låg inne på sjukhus pga en svår oklar infektion med hög feber. Under den vårdtiden har han haft två generaliserade tonisk kloniska anfall på samma dag, blev insatt på antiepileptika och har sedan dess varit anfallsfri. Förklarar vad som krävs för att kunna ställa diagnosen epilepsi (2p) och kommentera om och varför patienten har erhållit rätt eller fel diagnos (1p).
2 oprovocerade anfall. Dessa är provocerade av infektion med hög feber.
6) Din nästa patient är 60 år och tid frisk förutom lättare besvär med nackvärk som tidigare har tolkats som förslitning. Han har under de senaste 4 månaderna märkt att kraften i övre extremiteten har minskat. Han känner sig också något stel i benen. I status hittar du en diskret paraspasticitet samt atrofier av de små handmusklerna vä och i M. triceps på hö sida. Här syns även fasciculationer. a) Vilka differentialdiagnoser överväger du (2p)?
ALS,MS
b) Vilka undersökningar ordinera du (2p)?
EMG, neurografi, (LP).
7) Sista patient för dagen har parkinsonistiska symtom i form av mimikfattighet och hypokinesi. I undersökningen hittade du vid sista besöket en rigiditet men även mot all förväntan en spastisk tonusökning i vänster ben. En MRT av hjärnan och rygg har varit helt ua. a) Vad kan den spastiska tonusökningen tyda på (1p)?
Pyramidbanepåverkan.
b) Hur kan du skilja mellan en rigid och en spastisk tonusökning (2p)?
Rigid är hela tiden lite stelt medan spasticitet är hasighetsberoende.
c) Hur fördjupar du anamnesen för att få reda på om patienten har dysautonoma symtom (0.5px6)? [s474]
Impotens, seborré, nedsatt pupillreaktion, avmagring, dyspne, dysfagi, salivering, gi störningar, ortostatism, malign hypertermi, svettning, inkontinens.
d) Du gör ett behandlingsförsök med L-dopa. Vilka vanliga biverkningar har detta läkemedel (0.5px4)?
Dyskinesi, fluktuation, konfusion, psykos, BT-fall.
8a) Beskriv statusfynd vid en internukleär oftalmoplegi (INO) (2p).
Dubbelseende pga bristande koordination mellan rörelse i hö och vänster öga. Ögat med skadad bana (N III) kommer ej att kunna titta inåt.
b) Vilken struktur är skadad vid en INO (1p)?
Hjärnstammen. Mellan PBC och n 3. Oftast vid MS.
9a) Vilken nerv utgör den afferenta sidan av pupillreflexen (1p)?
NII (N.opticus)
b) Och vilken den efferenta (1p)?
N.III (N.occulomotorius)
10a) Hur definieras status epileptikus? (2p).
Epileptiskt anfall som varat 30 min eller 2 anfall under samma tid.
b) Hur och varför skiljer sig den operationella definitionen av ett status epileptikus från den ovan beskrivna mer teoretiska definitionen? (2p)
5 min Väntar man längre riskerar man viktiga och vitala funktioner i hjärnan.
11a) Beskriv vad som avses med begreppet exekutiva funktioner inom neuropsykologin (2p)?
Formulera mål, planera för att uppnå målet, initiera handlingar för att uppnå målet, kontrolla så målet uppfylls.
b) Varför är det svårt att fånga exekutiva störningar med vanliga kognitiva test (1p)?
Svårt att registrera ovanstående.
12a) Nämn typiska statusfynd som tyder på en perifer nervskada (2p) .
Hypo/areflexi, muskelatrofi, slapp pares, babinskis tecken saknas, oftast samtidig känselnedsättning.
12b) Vilka är de två principiellt olika sätt på vilket en muskel kan reinnerveras efter en nervskada (2p)?
Kollateral sprouting: Vanligast. Nybildade nervgrenar växer ut från kvarvarande axon till muskelfibrer som förlorat sin innervation. Kirurgi
13) Intrakraniella tumörer kan klassificeras enligt deras ursprung, dignitet och lokalisation. Ange för föjande tumörer deras ursprungsceller (1p), dignitet (benign/malign) (0.5p) och lokalisation (extra- eller intracerebralt) (0.5p): a) Meningeom grad I:
Araknoidea, benign, extracerebralt.
b) Astrocytom grad I:
Astrocyt, malign, intracerebralt.
c) Akustikusneurinom:
Schwanska celler, benign, extracerebral (ponsvinkel). Yrsel, hörselnedsättning, ostadighetskänsla.
d) Glioblastom:
Gliaceller och astrocyter, malign, intracerebralt.
14) På vilka sett kan även benigna tumörer bli livshotande (nämn 2 mekanismer) (2p)?
Ökat tryck direkt eller indirekt. Stoppa i flöde. Sitter på vitalt ställe (hjärnstam).
Tenta 080229
x of y cards Next >|