by Salous


keywords:
Bookmark and Share



Front Back
Tentasammanställning Psykiatri Författare: Joachim Salén Tenta – 23 mars 2007
1. Frågor om antipsykotiska läkemedel: a. Varför är inte clozapin ett förstahandsmedel? (1p)
• På grund av dess biverkningsprofil, bla agranulocytos
b. På vilket sätt skiljer sig aripiprazol i verkningsmekanism från tidigare antipsykotiska preparat? (1p)
• Aripiprazol är en partiell antagonist till DA-receptorn (dvs. en mildare antagonist)
c. Vilken biverkning fruktar man mest i samband med antipsykotikabehandling? (1p)
• Malignt neuroleptika syndrom (Agranulocytos vid klozapin)
d. Ange en sannolik förklaring till att klozapin inte ger upphov till EPS. (1p)
• Eftersom klozapin har en hög affinitet för D4 receptorn och mindre till D1-3, D5. • Påverkar inte dopaminerga neruron i substanti nigra (gav full poäng)
2. Vilka antiepileptika används vid behandling av bipolär sjukdom a. I manisk fas (1p)
• Valporat
b. I depressiv fas (1p)
• Valporat eller Lamotrigin (Litium kan kombineras med Valporat, tillägg av ev ECT)
c. episodförebyggande syfte (1p)
• Lamotrigin
3. Vilka psykologiska behandlingar är evidensbaserade vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)? (3p)
• SSRI, beteendeterapi samt eventuellt benzodiazepinder i kortare perioder
4. Beskriv grundprinciperna för behandling av alkoholabstinens! (2p)
• Oxascanschema – som trappas ner under ca 5-7 dagar (Stesolid är också OK) • Betabion – i.m. i 3 dgr därefter p.o. • Oralovite • Theralendroppar eller Propavan/Imovan – för sömn – skall sättas ut innan pat skrivs ut
5. Hallucinationer och vanföreställningar förekommer vid flera olika psykiska sjukdomar. Nämn några typer av dessa fenomen som är karaktäristiska för schizofreni. (2p)
• Vanföreställningar – t ex en känsla av att vara förföljd eller som en övertygelse om att man blir styrd av en utifrån kommande kraft. • Hallucinationer – obehagliga eller skrämmande röster som ingen annan än den sjuke hör. Har ofta en Kommenterande karaktär. Även syn-, lukt-, känsel- och smakhallucinationer kan förekomma men de är inte lika vanliga som rösthallucinationer.
6. En patient har uppfyllt diagnoskriterierna för egentlig depression (ingen suicidrisk). Han har två år tidigare haft en manisk episod som vek spontant efter en månad. Hur behandlar du farmakologiskt patientens aktuella depression? (3p)
• Vi bipolär sjukdom skall man vara försiktig med SSRI, då det kan utlösa en manisk episod. • Man kan istället använda mildare lm. Ex α2-antagonist (ex Remeron) • Antiepileptika kan användas som stämniongsstabilisator – ex. Valporat + ev Litium
7. Elbehandling (ECT) är ett effektivt sätt att behandla depression. a. Vilka biverkningar förknippas med ECT? (1p)
• Konfusion. Huvudvärk, muskelvärk, tandskador, övergående minnesstörning
b. Ange någon kontraindikation! (1p)
• Färska infarkter, aorta aneurysm, cerebrala arteriella aneurysm, förhöjt intrakraniellt tryck
8. Vid ätstörningar ses ofta andra komorbida tillstånd. Redogör för tre psykiska syndrom som ofta förknippas med anorexi/bulimi. (3p)
• Depression – aptitförlust och inget intresse för mat under lång tid  depression • SAD  pga. den depressiva perioden • Ångestsjukdomar (OCD och social fobi) • Missbruk • Personlighetsstörning – rex Borderline – självskade beteende – svälta sig för att lindra ångest • Tvångssyndrom – man får för sig att man inte mår bra av att äta.
9. Du inleder behandling med ett antidepressivt läkemedel till en patient med egentlig depression (MADRS-poäng 36) utan tecken till bipolaritet. Patienten undrar hur länge hon skall hålla på med medicinen — Vilka råd om behandlingens längd ger du, på kort och på lång sikt? (4p)
• Det brukar ta 2-4 veckor innan man får effekt • 60-70% blir bra (dvs – alla blir inte bra) • Initialt kan depression/ångest förvärras – ta konatkt med VC eller annan vårdenhet • Behandlingen kan ta upp till ett år – ev livslång vid recidiv • Förklara om biverkningar
10. Beskriv innebörden i följande termer: a. Anankastiska symtom... (1p)
• Tvångsföreställningsrelaterade symtom
b. Iktala symtom... (1p)
• Epileptiskt anfallsrelaterade (symtom som kommer utakut ex iktal ångest – gav full pott)
c. Positiva resp. negativa symtom... (2p)
• Positiva – symtom (funktioner och beteenden) som tillkommer • Negativa – symtom (funktioner och beteenden) som bortfaller
11. S k "utsättningssyndrom" ses ibland efter avslutande av antidepressiva läkemedel. a. Vad innebär detta syndrom? (1p)
• Abstinensliknande tillstånd som uppstår vid utsättning av LM • Ex. yrsel, huvudvärk, ångest, parestesier, ångest, illamående, svettningar etc.
b. Vilka preparat är belastade och vilka är det inte? (2p)
• Belastade – SSRI (ex. Cipralex) • Icke belastade – α2-hämmare (ex. Remeron)
c. Hur skiljer sig bilden från den vid äkta abstinens efter t ex bensodiazepiner? (1 p)
• Symtomen är värre (p.g.a. både GABA & MNDA rec är påvrekade) • Samt även fysiska symtom som motorisk oro, tremor, högt BT, sömnsvårigheter, yrsel
12. a. Hur definieras tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD) (2p)
• Tvångtankar som leder till tvångshandlingar under minst 1 timme/dag och som leder till funktionsnedsättning i patientens privata, sociala och yrkesmässiga liv.
b. När är en tvångstanke att beteckna som psykotisk? Diskutera!
• När tvångstanken övergår från att vara verklighets baserad tex, tvätta händerna p.g.a att man är smutsig till att man måste tvätta händerna för att huden måste rensas från den smuts satan har strukit på under natten.
c. Vilka evidensbaserade behandlingar finns vid OCD? (2p)
• SSRI, KBT, Tricyklika
13. Psykomotorisk epilepsi ("temporallobsepilepsi”) kan manifesteras på ett flertal olika "psykiatriliknande" sätt. Redogör för 3 olika sådana manifestationer! (3p)
• Akut konfusion, ångest, psykoser (kan te sig maniskt och insiktslöst, bli aggressiv)
Fall 1 En man i 55-årsåldern har nyligen intagits på en invärtesmedicinsk klinik i samband med en intoxikation. Vid samtal med mannen uppträder denne mycket tyst. Han är skygg och tillbakadragen och orden måste dras ur honom. Han verkar plågad och så småningom framkommer det att han är övertygad om att han är orsak till kriget i Irak och till allt lidande i Mellanöstern. Han antyder också att han är övertygad om att hans hustru och tre halvvuxna barn kommer att utsättas för hämndaktioner från al-Qaida med tanke på hans egen skuld. Han antyder också självförebråelser för att han tänkte fly sitt ansvar genom att ta sitt eget liv och menar att han naturligtvis först borde ha sett till att hans anhöriga befrias från lidande efter hans död. Hustrun kontaktas och hon berättar att maken tidigare alltid har varit frisk. Han har ett kvalificerat industriarbete, har alltid gällt för psykiskt stabil och kontakten inom äktenskapet har varit mycket bra. Hon har märkt att han några veckor har verkattrött och tystlåten. Hon har också märkt att han stigit upp ända till ett par timmar tidigare än vanliga fall, men hon har inte reagerat speciellt på defTéftersom han har det mycket stressigt på arbetet. Hon funderade också på om han haft något virus, eftersom han hade tappat aptit och magrat något. a. vilken är den mest sannolika diagnosen? (1p)
• Depression men psykotiska symtom
b. Vad kallas hans idéer att han är ansvarig för krig och mänskligt lidande? (1p)
• Vanföreställningar
c. Vad föreslår Du för akut behandling? (2p)
• Antidepressiv behandling (SSRI) • Neurleptika (Zyprexa/Risperdal)
Fall 2 En 70-årig f d affärsman kommer till din mottagning med sin hustru. Han har förändrats senaste månaden, enligt patienten själv till det bättre. Hustrun uppger, att han är full av aktivitet, hon får blommor flera gånger om dagen, men dessemellan får han svåra affektutbrott mot henne, då han till och med kan bil handgriplig Han köper dyrbara kläder åt henne, som hon sedan får lämna tillbaka: Går ute på nätterna, slår sig i slang med människor på tunnelbanan och har enligt hustrun kommit hemdragande med "tvivelaktiga existenser". Patienten har antytt att han samlar folk för att organisera jorden, han anar att Kristus skall komma och han vill bilda en mottagningskommitté av rätt sorts människor. Patienten har haft hjärtinfarkt två gånger och varit hjärtinkompenserad en gång, dock ej i anslutning till någon infarkt. Han står på digitalis och nitroglvcerin. Han har också haft magsår vid flera tillfällen. Patienten betonar att han alltid haft angenäma kontakter med läkare. Nu känner han sig frisk och upplever inga aktuella fel. a. Vilka symtom framgår ur sjukdomsbilden? (3p)
• Ökar engagemang i aktiviteter • Affektubrott • Ökad pratsamhet och socialt • Vanföreställningar • Underligt beteende
b. Vilken är den mest sannolika diagnosen? (1p)
• Mani med psykotiska inslag
c. Hur bör patienten tas om hand. Motivera! (2p)
• Information till patient och anhöriga om sjukdomen • Inläggning med behandling – Benzodiazepiner, underhålls behandling med litium, vid svåra fall ECT • Om patienten ej går med på behandling. – överväg LPT
Fall 3 Kvinna 20 år Hereditet Fadern hade som ung affektiva svängningar har periodvis missbrukat alkohol. Farfadern var alkoholmissbrukare och vårdades flera gånger på mentalsjukhus Familj: Pat 2/3 syskon. Båda syskonen har behövt extra riktad undervisning. Föräldrarna sammanboende. Modern sjukvårdsbiträde. Fadern egen tryckerifirma. Graviditet, partus och utveckling: U.a. Pubertet vid 14 års ålder. Skolgång: Patienten har i grundskolan behövt extra stödundervisning 2001 (15 år): Sedan en månad sömnsvårigheter, rastlös och nedstämd. Trotsig mot föräldrarna. Tilltagande ångest med trånghetskänsla i halsen. Svimmade i skolan och inkom till skolmottagningen ångestfylld och gråtande. Upplevt svårigheter i skolan och att lärarna och kamraterna rlat henne. Ensam under rasterna sedan ett år. Patienten har ont i magen på morgnarna innan hon skall gå till skolan och har några gånger stannat hemma pga detta. Upplever situationen hemma svår pga att föräldrarna ofta grälar. Patienten vill bli inlagd. Klagar över sveda vid vattenkastning och ömmar över njurlogerna. Urinodling u.a. Psykiskt status: Gråter. Talar tyst och svårförståeligt. Hjälpsökande. Ångestattacker med tendens till hyperventilation. Efter någon månad förbättrad. 2002 (16 år): Några månaders anamnes på förändrat beteende Patienten har blivit pratsam på ett gåpåigt sätt. Under de senaste dagarna tyckte lärarna att patientens beteende var anmärkningsvärt. Hon var djupt förtvivlad och grät hejdlöst och pratade forcerat i timtal. Berättade om hemförhållandet på ett hämningslöst sätt. Patienten hade rymt hemifrån och hittats efter tre dagar av polis i en annan del av landet. Psykiskt status: Talet forcerat. Uppvisar tidvis idéflykt Hon är affektlabil och faller lätt i gråt vid samtal om känsliga ämnen. Ångestfylld. Irritabel och aggressiv främst gentemot fadern. Mycket aktiv; vill rita, fotografera etc. Har svårt att sitta stilla. Efter en vecka blir patienten successivt lugnare och kan skrivas ut från avdelningen. Klarar skolan hyggligt därefter. 2005-2006 (19-20 år): Pågående skilsmässa mellan föräldrarna. Patienten går första året i gymnasieskolan och upplever att det är motigt i skolan och enligt modern har hon blivit alltmer rastlös. Oroar sig för hur fadern skall klara sig då föräldrarna skiljs. a. Vilka diagnoser överväger du? (1 p)
• Bipolär affektiv sjukdom, cyklotymi och drogmissbruk
b. För ett differentialdiagnostiskt resonemang! (2p)
• Bipolär affektiv sjukdom – symtom under 2001 tyder på depression medan de under 2002 tyder på mani (forcerat tal, ideflykt, irratibilitet etc.) Sammantaget leder tankarna till bipolär sjukdom • Cyklotymi – Maniska, depressiva symtom som inträffar tätt. (ej lika sannolikt) • Drogmissbruk – ung patient som eventuellt provar narkotika ex amfetamin
c. Vilken utredning är motiverad? (1p)
• Uteslut droger – drogtest (urintoxprover) • Blodprover – TSH, T3, T4, Ca, basprover, glukos, B12, kortison • Fråga om suicidtankar och psykossymtom
d. Vilken behandling kan vara motiverad? (1p)
• Inläggning • Litium som stämningsstabiliserare • Tillägg av benso som sedativa • Ev ECT om ingen effekt av litium
e. Hur kan man förvänta sig att det kommer att gå för patienten framöver? (1p)
• Ganska god prognos – de flesta brukar bli bra med fortsatt medicinering • Risk för återfall finns – ssk vid utlösande sociala faktorer
Fall 4 Sosse är en 24-årig man, sambo med Lena. De har inga barn. Han arbetar som IT-konsult på en nystartad firma där han även är delägare. Arbetet innebär insatser många gånger även kvällstid. Han är mycket engagerad och trivs med sitt jobb. Försöker också träna ett par gånger i veckan på gym. Börjat spela golf med Lena som är duktig golfspelare. Han hälsar på sina föräldrar ofta en stund på helgen, speciellt nu sista året efter att pappan haft en hjärtinfarkt men ändå är vid god vigör. Ibland har Bosse lite svårt att somna på kvällarna, men upplever sig själv i övrigt frisk och har inte behövt söka läkare för något speciellt på många år. Då han år på väg till ett kundmöte och har parkerat bilen i parkeringshuset Nordstan så känner han plötsligt ett tryck i bröstet och han känner hur hjärtat slår mycket kraftigt och fort. Samtidigt upplever han att det känns svårt att få luft. Han tar sig ur bilen men känner sig nu också ordentligt yr och darrig i kroppen. Det stickeri fingrarna och han upplever det som om hans sista stund var kommen. Han känner sig oerhört rädd och är övertygad om att han kommer att svimma av när som helst. Förbipasserande ser att han mår dåligt och försöker få honom att sätta sig på golvet. Det hela går dock inte över utan via mobiltelefon så larmar man ambulans som är där inom 10 minuter. Han får syrgas i ambulansen och man åker till akutintaget Östra sjukhuset. Han känner sig lite bättre när han kommer hit men fortfarande har han hjärtklappning och andas häftigt. a. Hur skulle du som jourläkare på medicinakuten ta hand om Bosse? Vilka undersökningar och provtagningar skulle du göra? (1p)
• Komplett somatiskt status inklusive EKG • Blodprover – hjärtenzymer, TSH, T3, T4, basprover, glukos
b. Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du? (2p)
• Paniksyndrom, hjärtarymtier, infarkt, hyperglykemi/hypoglykemi Efter 3 timmars observation är Bosse mycket lugnare. Han har fortfarande lite hög puls men känner sig betydligt bättre och de prover och undersökningar du gjort ter sig så långt normala.
c. Vad är den sannolikaste diagnosen? (1p)
• Paniksyndrom
d. Beskriv ditt fortsatta handläggande. Uppföljning? Medicinering? Ytterligare undersökningar? (2p)
• Komplett psykiatrisk anamnes, psykiskt status – speciellt tidigare liknande • Uppmana patienten att söka igen vid besvär • Behandling – SSRI + eventuetll KBT
x of y cards